Jamen då fortsätter han då. Mannen som tror han är rolig och så jävla bäst på allt. Man får höra att man slösar och blir kallad subba!!! Och så undrade han förra helgen varför jag råka dricka för mycket. Jag hatar när han håller på så här. Blir så arg och fruktansvärt ledsen.

Jaha. Alla hjärtans dag i går. Hoppas alla hade en bra dag för min gick i tårarna tecken. Det började på lördagen med att mannen höll på att nedvärderande mig. Hela tiden. Det slutade med att jag fick i mig lite för mycket vin och mådde skit igår. Och då fortsatte han naturligtvis. Jag blev kallad både det ena och det andra. Sen fick jag höra att jag slösade pengar på massa skit. Ok så då vill han inte ha mat i fortsättningen.
När vi satte oss för att kolla på tv då börjar han : ska du inte ta lite vin, duger det inte i tarmen.
T.o.m äldsta sonen som är 17 blev trött på honom och sa till honom. Han sa t.o.m att han tyvkte vi skulle skilja oss.
I morse ringde han från jobbet och frågade om jag var bakfull. Jag frågade hur jag skulle kunna vara det när jag inte druckit något. Till svar fick jag att ja jag vet ju inte vad du gjorde när jag somnade.
Jag orkar inte mer. Mår verkligen skit!!!!!

Är så himla trött. Har en son på 6 år som jag misstänker har adhd. Han har dessutom så mammig så jag får knappt hå utanför dörren. Då får han ofta världens utbrott och mannen får hålla fast honom.
Nu har han börjat vägra gå till skolan när jag ska lämna honom. I morse hade jag planerat att åka och simma men det kunde jag glömma. Han får raseriutbrott vid minsta motgång.
Att se på tv på kvällen i lugn och ro kan vi glömma för då är han som en duracell kanin och vägrar dessutom gå och lägga sig.
Jag älskar min son och får dåligt samvete och känner mig som enslig mamma för att jag känner att jag gården i väggen snart. Idag har jag gråtit väldigt mycket och energin är som bortblåst!

Igår blev jag riktigt ledsen.
Anledningen till det var att jag fick höra att jag inte visade tacksamhet över att han köpt skidor till mig.
Men hur f-n ska jag vilja visa tacksamhet när jag blir kallad för dum i huvudet, inte klarar något och på det är en hora.
Nä Dax att börja planera ett liv utan honom. Innan han tryckt ner mig igen som han gjorde för flera år sedan då han fick mig till att tro att jag var så dålig och att ingen annan man ville ha mig.

Då var det åter så. Lite ledsen. Är förkyld och mår inte bra. När mannen är sjuk då har han visst rätt att gnälla precis hur mycket som helt och bete sig som en idiot. Och sen låter det"jamen jag mådde ju inte bra". Men när jag inte mår bra och gnäller då kan jag lika väl skickas till dårhus så som jag beter mig. Tack för den!
Nä man kanske skulle bo själv istället så att man inte stör någon när man är sjuk!

Och att man kan få bestämma lite själv och få sätta sina planer i verk för nu blir man ju bara stoppad. Och får höra så mycket negativt.

Min nya blogg där jag skriver om min vardag men även blicken framåt för att skapa ett liv att få må bra i.
Just idag känns livet så otroligt deppigt och tråkigt!
Lever med min man sen 20 år tillbaka. Vårt förhållande har verkligen varit en berg och dalbana. Men vi kämpar.
Men jag vet inte hur länge till jag orkar. För han behandlar mig emellanåt som om jag vore omyndighetsförklarad. Jag är 41 år gammal.
Jag är överviktig och vill verkligen ner i vikt för jag trivs inte med min vikt. Vill ner 20 kg.
Igår blev jag riktigt ledsen när jag fick höra att min man tror att jag köper godis och skräpmat typ varje dag vilket jag inte gör. Han tyckte inte att jag kämpade tillräckligt vilket jag gör. Men blir man nedtryckt i skorna av den man trots allt älskar så mår man inte så bra. Att det dessutom är mitt fel att han väger över 100 kg till sina 175 cm gör inte att jag tycker livet känns så kul.